Ryska federationens president Dmitrij Medvedev bekräftade igår, som väntat, det som beslutades i tvåkammarparlamentet - att erkänna Sydossetien och Abchazien som självständiga stater. Detta för att få fullmakt att stanna kvar inom det som på pappret är georgiskt territorium enligt hela världen, utom Ryssland. Något som president Medvedev också betonade i samband med erkännandet var att Kosovos självständighet var fullständigt illegal.
Detta har fått mig att änra uppfattning i kaukasusfrågan. Kosovos självständighetsförklaring var så legal som den kunde bli. Sydossetien och Abchazien däremot, får sin självständighet tack vare en rytande rysk björn som hotar hela planeten med ett nytt kallt krig.
Detta kom som en väckarklocka för Georgien - utsätter man en befolkning för etnisk rensning i Kaukasus i detta nådens år, är det värt att tänka om. Dessvärre ringde klockan för sent. Detta kom också som en väckarklocka för de länder som har erkänt Kosovo - de har för mycket stolthet i sig för att våga erkänna att det var helt korkat att erkänna Kosovo just i det skedet utan att tänka sig för överhuvudtaget, eftersom nya och värre konflikter skulle uppstå. Min kritik riktas därför starkt mot min egen utrikesminister Carl Bildt. Jag stöder ett självständigt Kosovo, men anser att det var helt korkat att först erkänna landet och sedan vägra erkänna att situationen i världen beror på en själv.
Gud välsigne Georgien
Gud välsigne Ryssland
Snart är det kallt krig igen
Rustning sker i sjö och land
Gud välsigne världen
Gud välsigne mig
Vad som än sker på färden
Gud välsigne Dig!
onsdag 27 augusti 2008
lördag 9 augusti 2008
Sandlåda i Sydossetien
De som följer med någorlunda i utrikesspalterna lär inte ha undkommit striderna mellan Georgien och Ryssland.
Georgiens president Micheil Saakasjvili ånjuter fullast stöd av väst, med USA:s president Bush i spetsen. Denna vänskap beror enbart på oljan, annars hade USA fullkomligt struntat i Georgien. Under Saakasjvilis tid som president har han blivit hårt kritiserad för att han styr landet auktoritärt och korruptionerat pengar. Dessutom har han använt sig av våld och etnisk rensning för att få behålla utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien. Eftersom Saakasjvili diggar NATO och EU, ger de alltså honom i praktiken fullmakt att göra vad han vill.
Samtidigt ska man definitivt inte gulla för mycket med Ryssland. Samtidigt som man stödjer Sydossetien, kväver man alla utbrytarstaters krav inrikes; Tjetjenien är ett hett exempel. Ryssland har delat ut pass till invånarna i Sydossetien, dels för att de nekats georgiska pass och dels att Ryssland vill få ökat inflytande. Jag ser samma mönster igen - man har sådant maktbegär att man vill så stor maktsfär som möjligt.
Som grädde på moset kan tilläggas att den sydossetiska gerillan har tendenser som liknar vilken revolutionär krets som helst, oflexibla och totalt obevekliga. Georgien har gått med på att erbjuda långtgående autonomi, vilket de inte gjorde till en början, med separatisterna står envist fast. Så sent som år 2006 genomfördes en folkomröstning i Sydossetien om vilket land folket ville tillhöra. 98-99 % röstade för självständighet gentemot Georgen. Någonting som missades var att de etniska georgierna nekades att rösta. Trots detta tyckte Ryssland att folkomröstningen var bra - de är inte riktigt kloka.
För er som inte fattat kan jag tala om att försvarspolitik inte håller en högre nivå än lek i sandlådan.
Georgiens president Micheil Saakasjvili ånjuter fullast stöd av väst, med USA:s president Bush i spetsen. Denna vänskap beror enbart på oljan, annars hade USA fullkomligt struntat i Georgien. Under Saakasjvilis tid som president har han blivit hårt kritiserad för att han styr landet auktoritärt och korruptionerat pengar. Dessutom har han använt sig av våld och etnisk rensning för att få behålla utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien. Eftersom Saakasjvili diggar NATO och EU, ger de alltså honom i praktiken fullmakt att göra vad han vill.
Samtidigt ska man definitivt inte gulla för mycket med Ryssland. Samtidigt som man stödjer Sydossetien, kväver man alla utbrytarstaters krav inrikes; Tjetjenien är ett hett exempel. Ryssland har delat ut pass till invånarna i Sydossetien, dels för att de nekats georgiska pass och dels att Ryssland vill få ökat inflytande. Jag ser samma mönster igen - man har sådant maktbegär att man vill så stor maktsfär som möjligt.
Som grädde på moset kan tilläggas att den sydossetiska gerillan har tendenser som liknar vilken revolutionär krets som helst, oflexibla och totalt obevekliga. Georgien har gått med på att erbjuda långtgående autonomi, vilket de inte gjorde till en början, med separatisterna står envist fast. Så sent som år 2006 genomfördes en folkomröstning i Sydossetien om vilket land folket ville tillhöra. 98-99 % röstade för självständighet gentemot Georgen. Någonting som missades var att de etniska georgierna nekades att rösta. Trots detta tyckte Ryssland att folkomröstningen var bra - de är inte riktigt kloka.
För er som inte fattat kan jag tala om att försvarspolitik inte håller en högre nivå än lek i sandlådan.
Etiketter:
Georgien,
revolution,
Ryssland,
separatism,
separatister,
Sydossetien
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)