Klagovisornas motsats

Jag är helt mållös - spana in den här artikeln, så fattar Du vad jag pratar om (http://si-info.org/index.php?id=242). Jag fick kämpa för att hålla tillbaka tårarna - glädjetårar. Jag är evinnerligt tacksam till mina arabiska bröder. Sådana här solidariska initiativ gör mig rörd - jag har tidigare hört talas om försoningsgrupper där anhöriga till döda till följd av konflikten, träffar folk på den andra sidan konflikten. Om man någon gång vill få till stånd en varaktig fred i Mellanöstern, måste det ske på populärnivå. Det som är glädjande är att alltfler civila från båda sidor talar om försoning. På den här länken finnes länkar till olika försoningsprojekt (http://traubman.igc.org/peace2.htm).

Just nu fantiserar jag att jag färdas runt i arabvärlden. För 30 år sedan hade det varit otänkbart, om jag hade besökt Israel. Idag uppmuntrar jag alla israelvänner att med glädje besöka de arabländer som man kan besöka - för att stödja dessa länder, som tagit beslut att upprätta diplomatiska och/eller handelsrelationer med Staten Israel - Egypten, Jordaninen, Mauretanien, Tunisien, Oman och Marocko är några av dessa. Man kan kalla detta ombytta roller - för 30 år sedan hade Israel, tro det eller ej, vänskapliga relationer med Iran. 1979 störtades dock shahen och landet utropades till islamisk republik. Den 25 april hålls en s.k. "andra omgång" till majlis, Irans motsvarighet till vår riksdag. 220 av 290 platser har tydligen tillsätts efter den "första omgången" 14 mars, medan man väntar med 70 av platserna tills på fredag. Kan det månne bli praxis i Sverige - att man håller ett extraval för skojs skull?

Hehe, så här blir det när jag skriver - jag börjar med att skriva om något, för att avsluta med något helt annat... Men, men! Sådan är jag - designed by God, det är coolt!

Hej hopp kaffekopp!